Saker de flesta sruntar i:

Den Lilla Staden, Söder om norr, Sweden
När man vill många olika saker på samma gång blir det till och med svårt att säga vilka de är. Därför står det inget av vikt i den här rutan.

torsdag 20 januari 2011

Lägg särskilt märke till korna!

Jag kände mig lite wild and crazy idag och tänkte lätta upp stämningen med ett youtube-klipp.
Det häftigaste jag kunde hitta.
Klassen i fråga satt knäpptyst och tittade.
Om det var av hänförelse eller chock är oklart.
Vid några tillfällen sjöng de med också.
På det hela taget ett ganska lyckat publikfrieri.

måndag 17 januari 2011

För vitt är vackrast utomhus!

Världen är gråbrun.
Smutsig.
Töväderskitig både ute och inne.

Och detta förvånar mig:
Samma människor som målar allt vitt-vitt-vitt och har vita möbler med få, men ack så vita, vackra antika loppisfynd i sina vita hem... Samma människor gläds åt regn i januari.

Allt det där vita måste ha gjort något med deras förstånd...

söndag 16 januari 2011

Vilsnare än vanligt

Virrhjärnan saknar hårddisk. All information måste sparas externt. På laptop, kalender, almanacka, kyslkåpsdörr, post-it... Vad är det för dag? Vad håller jag på med? Vad ska jag göra se´n? Vad gjorde jag nyss? Var la jag lappen där jag skrev upp vad jag skulle göra?

Vad hände?

torsdag 13 januari 2011

Drömläge?

Flera nätter i rad den här veckan har Foppa väckt mig mitt i natten. Han sitter i en röd fåtölj bredvid min säng och envisas. Jag ska tydligen passa hans krokodil ett tag. Och jag som bara vill sova försöker säga det till Foppa, men han vekar inte vara så bra på att lyssna, för rätt vad det är när jag vaknar till är han borta, men han har lämnat sin krokodil.

Så där ligger jag och är outsägligt trött och vill bara sova, och i en röd fåtölj en meter bort ligger en pigg krokodil. Som inte vill sova. Alls!

Nu ska väl sägas att Foppas kokodil är alldeles snäll av sig. Han vill inget illa. Men han har så vassa tänder och trasslar in sig i mitt täcke mest hela tiden. Så gång på gång vaknar jag av att täcket sitter fast i krokodilens gap och så får jag försöka dra loss det, men då får jag ju bara en massa trasor i nävarna och ju längre natten går, desto trasigare blir mitt täcke.

Jag undrar verkligen hur Foppa tänker!

måndag 3 januari 2011

Hovmästar´n!

Det är en fluga i min... sängkammare!

Jag protesterar! Man ska inte hållas vaken av en fluga i sovrummet natten mellan 2 och 3 januari. Inte i Sverige. Och verkligen inte 2011.

Jag kräver att flugan går samma öde till mötes som hyacinterna, amaryllisarna och julgranen.
Döden!!!

söndag 2 januari 2011

Film är bäst på bio?

Vi hade bokat biobiljetter idag. Vi gör så i vår familj. Bokar! Det kan hända att vi är de minst spontana individerna på norra halvklotet, men så är det då.

Den här bristen på spontanitet gör också att vi alldeles vansinnigt sällan går på bio alls. Det har iofs flera orsaker. Bl a annat detta behov av att boka. För ska vi gå på bio bokar vi. Och ska vi boka blir det bio i Stora Staden. Och ska man till Stora Staden för att gå på bio... Ja, då bokar man. För man vill inte stå utan biljett väl där. Man kan gå på bio i vår lilla lilla stad också. Fast då får man inte boka. Då får man ställa sig i kö och hoppas att man får en hyfsad plats... Bökigt! tycker vi.

Hur som helst. Vi hade två biobiljetter med kort bäst före-datum (eftersom de suttit på kylskåpet i ett år nu) så vi tänkte göra oss av med dem genom att... Jo, just det. Gå på bio! Familjens gemensamma val föll på Narnia - Skeppet Gryningen i 3D. (Det var alltså helt och hållet barnen som bestämde och jag som accepterade trots att jag läst en recension där filmen kallades sömnpiller)

Om vi bortser från att vi åkte hemifrån direkt efter frukost och kom hem igen efter mörkrets inbrott och allt vi hann med var att se den där filmen och äta en fashionabel middag på McDonalds vill jag famföra följande: Jag minns ett biobesök som att man köpte sin biljett och sin jättebytta med popcorn, gick in i salongen och hann äta upp hälften av popcornen till Mazettireklamen (ren och skär nostalgi, för så gammal är jag inte egentligen) och se´n började filmen. Allt var gott och väl med det.

Dagens biobesök var lite annorlunda. Vi hade precis fikat (oj, vi hann visst en sak till) och valde helt fräckt att strunta i popcornbyttan idag. Och lika bra var väl det, för vi hade inte haft något kvar av den innan filmen väl började. Jag skulle ha tuggat i mig kartongen också i ren desperation. För först var det reklam. Se´n visades det information om att filmen snart skulle börja och vi ombads stänga av mobilerna. Se´n kom en ack så viktig biografanställd kvinna och talade om vilken film som snart skulle börja. Detta gjorde hon live med en mikrofon i handen. Se´n höll hon ett medellångt anförande om vikten av att stänga av mobiltelefonerna. Se´n lottade hon ut ett presentkort genom att säga att hon har ett presentkort och dra till med ett nummer... Se´n avlägsnade hon sig i maklig takt ur lokalen och några minuter senare började äntligen filmeländet.

Varför gör de på detta viset? Är det för att SF- Filmstaden är enda biomöjligheten i de flesta svenska städer? Har monopolet gått dem fullständigt åt huvet? Så dumt! Men förklara gärna för mig.

Jo, just det... Bilden av biljetterna på kylskåpet är tagen när vi kom hem...

lördag 1 januari 2011

Se´n föll jag på "mina rädslor"

Vill nog inte ta i dem med tång ens. Faktiskt. Jag ignorerar mina rädslor så till den milda grad att jag tror att jag inte har några. Funkar finemang. Precis som med spindlarna i källaren. Ignorera och förneka att de finns. Borta!

Nu kommer jag göra samma lika med resten av den där listan. Är det något jag inte behöver så är det att gräva i mig själv. Det är så osnyggt och ostädat där inne, så ingen står ut. Allra minst jag själv.

Mot nya djärva mål!